Faun betydelse
Ordet faun översätts till faun på svenska. En faun är en mytologisk varelse, oftast avbildad som en halvt get och halv människa. Fauner är oftast kopplade till skogar och natur i antik mytologi.
Exempel på användning
- En faun är ett mytologiskt varelse med getfötter och människokropp.
- I konst och litteratur kan faunen symbolisera det djuriska och naturliga.
- Hermes och Pan är exempel på gudar som associeras med fauner.
- Fauner brukar ofta visas spelar på sina flöjter i konstverk.
- En faun anses ibland vara en beskyddare av skogar och växter.
- Faunen inspirerar många konstnärer och författare med sin mystik.
- I Grekland kallades fauner för Pan eller “Satyr”.
- Faunen har genom tiderna porträtterats både som vänlig och ondskapsfull varelse.
- Den romerska motsvarigheten till en faun kallas faunus.
- Ordet faun härstammar från latinska faunus som betyder skogsgud.
Synonymer
- naturand
- varelse
- skogsand
- skogsskog
- skogens väktare
- skogsnymf
Antonymer
- Satyr
- Nymf
- Älv
- Gud
Etymologi
Ordet faun härstammar från latinets faunus, som var en romersk skogsgud. Faunerna var väsen med halvt gudomliga, halvt djuriska egenskaper och ansågs vara beskyddare av skogar och natur. På svenska används ordet faun ofta för att beskriva mytologiska varelser eller skogsväsen med liknande egenskaper som de romerska faunerna.
vitmena • salva • slagord • doer • sefyr • helgedom • persiflage • anor • spontan • raka •