Klinga betydelse

Ordet klinga i svenskan kan ha flera betydelser beroende på sammanhanget. Vanligtvis kan det syfta på en del av ett svärd eller en kniv där skärpan sitter. Det kan även användas i överförd betydelse för att beskriva ljudet av ett metallföremål som slår emot något, exempelvis klingande musik. Hoppas detta var till hjälp!

Exempel på användning

• Klingan på kniven var vass och skar igenom smöret utan problem.
• Gitarristen spelade en melodi som fick klingan att vibrera vackert.
• I skogen hördes endast ljudet av klingande björkkvistar i vinden.
• Riddaren höjde sitt svärd och lät klingan lysa i solens strålar.
• Skogens djur blev tysta när klingan av yxan träffade trädet.
• Klockans klingande ljud fyllde rummet med en lugn atmosfär.
• I vattenfallet hördes en klingande ton när vattnet kastades mot klipporna.
• Glädjen klingade i hennes röst när hon berättade om den goda nyheten.
• Violinens klingande toner fyllde konsertsalen med magi och känslor.
• Stämjärnet klingade mot stenen med en skarp och distinkt ljud.

Synonymer

• ljud
• ton
• klang
• skimra
• ljuda

Antonymer

• Skära
• Avsluta
• Svärd
• Tystna
• Ljud

Etymologi

Ordet klinga härstammar från fornsvenska klingher, som i sin tur kommer från fornöstnordiska klingr. Ursprungligen användes ordet för att beskriva ljudet av metall som slår mot varandra, som till exempel svärd som möts i strid. Idag används ordet klinga mest för att beskriva ljudet av något vasst eller hårt som skär genom luften eller träffar något. Det kan också användas metaforiskt för att beskriva en skarp ton eller uttryck.

sankmark • kurva • axplock • avog • distribuera • robust • rissla • spana • blota • skuld •