Myling betydelse

Ordet myling används i svensk folktradition och refererar till ett barns vandrande själ eller spöke. Det sägs att ett myling är ett barn som dött utan att ha blivit döpt, vilket resulterar i att det inte kan vila i frid. Fenomenet är en del av svensk folklore och har inspirerat till både sagor och skräckberättelser.

Exempel på användning

  • Mylingen är en gammal svensk folktro om vandrande själar.
  • En myling sägs vara en avliden som inte kunnat vila i frid.
  • Det sägs att mylingen ofta visar sig vid gamla gravar eller övergivna platser.
  • Mylingen kan återfinnas i många nordiska sagor och legender.
  • Det finns olika variationer av berättelser om mylingen i svensk och nordisk folktro.
  • Enligt traditionen är det farligt att stöta på en myling på natten.
  • Mylingen sägs vara bunden till den plats där personen dog eller där kroppen är begravd.
  • Ibland sägs det att mylingen söker efter hjälp för att kunna vila i frid.
  • Att se en myling anses vara ett dåligt omen enligt gammal folktro.
  • Mylingen associeras ofta med spöken och övernaturliga företeelser.

Synonymer

  • vandringsvarelse
  • ande
  • spöke
  • skrackfigur
  • småfolk

Antonymer

  • Spöke
  • Ande
  • Väsen
  • Skugga
  • Själ

Etymologi

Ordet myling härstammar från fornsvenska ordet mugling, som i sin tur kommer från fornsvenska mállnge och fornisländska mállgæ. Ursprungsbetydelsen av ordet myling är enligt Nordisk Ordbok en övergiven människoson eller en utstött individ. Termen har historiskt även använts för att beskriva ett barn som dött på okristligt sätt eller som inte fått en korrekt begravning. Idag används ordet myling oftast inom litteraturen och folktro för att beskriva övergivna, vandrande själar eller spöken.

stort styckeuppbyggnadknottbrynamasa sigstukinaktiv